ADHD/ADD-test
ADHD/ADD-test
ADHD-test är diagnostiska verktyg som används för att mäta och bedöma symtom på ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och ADD (Attention Deficit Disorder) hos både barn och vuxna. Dessa tester kan användas av kliniker för att hjälpa till att identifiera och diagnostisera ADHD hos personer som uppvisar symptom som uppmärksamhetsbrist, impulsivitet och hyperaktivitet.
Det finns flera olika typer av ADHD-tester, inklusive självskattningsformulär och datoriserade tester. Självskattningsformulär är vanligtvis utformade som frågeformulär eller intervjuer, där personen själv bedömer sina egna symtom. Några av de mer kända självskattningsformulären inkluderar Adult ADHD Self-Report Scale (ASRS) och Barkley Adult ADHD Rating Scale-IV (BAARS-IV). Dessa formulär är utformade för att bedöma symtom som bristande uppmärksamhet, hyperaktivitet, impulsivitet och andra beteendeproblem.
Datoriserade tester är också ett alternativ som kan användas för att hjälpa till att diagnostisera ADHD. IVA (Integrated Visual and Auditory) är ett exempel på ett datoriserat test som används för att mäta och bedöma uppmärksamhetsförmågor och impulskontroll. Datoriserade tester är vanligtvis utformade för att mäta kognitiva funktioner och har visat sig vara hjälpsamma för att bedöma ADHD hos vuxna.
Det är viktigt att notera att psykologiska tester som ADHD-tester i en utredningssituation bör administreras av legitimerade psykologer som har utbildning och erfarenhet av dessa instrument. ADHD-tester bör ses som ett verktyg för att hjälpa till vid diagnostisering av ADHD, men inte som en självständig diagnos. En korrekt diagnos kräver en grundlig klinisk utvärdering av en erfaren och kvalificerad psykolog eller psykiatriker.
Hur fungerar ett ADHD-test?
Ett självskattningstest för ADHD består ofta av ett antal utvalda frågor sammanställda i ett formulär, där personen som gör testet ska skatta dessa frågor på en skala med ett antal svarsalternativ. Frågorna kan exempelvis vara “Hur ofta har du svårt att behålla din uppmärksamhet på en och samma uppgift?” och svarsalternativen kan vara “Aldrig-Ibland-Ofta-Mycket ofta-Alltid”. Genom att samla in svar på ett antal olika frågor kan man sedan bilda sig en större bild av hur just den här personen upplever sin vardag i förhållande till ADHD-symtom, så som impulsivitet och hyperaktivitet.
Ett test där personen själv svarar på frågorna brukar kallas för självskattningstest. Fördelarna med självskattningstest är att de är enkla att administrera, att man kan göra dem hemma i lugn och ro, och att de ger både testpersonen och klinikern en övergripande bild över hur situationen ser ut. Det kan också bidra till ökad förståelse för sin situation när man gör en helhetsanalys, och man kanske upptäcker vilka områden som är mest besvärande just nu.
Fördelar och nackdelar med självskattningstest för ADHD?
Nackdelarna med självskattningstest är att dom kan vara känsliga för dagliga variationer (man kanske har en riktigt dålig/bra dag idag och svarar därefter), att man inte är helt sanningsenlig när man fyller i formulären, och att de inte är rättvisande i alla situationer. Viktigt att komma ihåg är att ett test aldrig ensamt ligger till grund för en diagnos. Ett test är ett verktyg som används som en del i ett diagnosticeringsarbete. Testen kan vara ett sätt för dig att få en överblick av din situation. För klinisk personal är testen avändbara för att snabbt få en bred överblick och att kunna ställa fördjupande frågor. Var därför försiktig med att tolka ditt testresultat som hugget i sten. Ditt resultat bör ses som en indikation, och oavsett vad resultatet säger är det viktigt att du söker hjälp om du själv känner att du inte mår bra.
ADHD-testet du kan göra på denna sida är Adult ADHD Self-Report Scale (ASRS). Testet består av 18 frågor och berör områdena ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet. Mer information finns under respektive test.
Om ADHD
Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av bristande uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. Tillståndet uppmärksammas vanligtvis i skolåldern, men det kan också märkas tydligare senare i livet. ADHD påverkar ofta akademisk prestation, social interaktion och relationer. ADHD-diagnosen ställs genom en grundlig utredning av en psykolog eller psykiater, som använder sig av diagnostiska kriterier för att ställa diagnos.
Symptomen på ADHD kan inkludera svårigheter med att bibehålla uppmärksamhet under längre perioder, oorganiserat beteende, svårigheter att följa instruktioner, förlorade föremål, glömska, förbiseende av detaljer, rastlöshet och ångestproblematik. Symptomen kan variera mellan olika personer och i olika situationer. För den som har ADHD kan risken vara större att fastna i missbruk, så som exempelvis rörande alkohol och nikotin. Det är viktigt att komma ihåg att det finns hjälp att få även för sekundärsymtom vid ADHD. För dig som vill sluta snusa kan exempelvis nonic.se vara ett program som kan fungera.
Det finns tre huvudsakliga typer av ADHD: huvudsakligen ouppmärksam form, huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form, och en kombination av dessa två. Personer med huvudsakligen ouppmärksam form av ADHD kan ha svårt att koncentrera sig, medan de med hyperaktiv-impulsiv form kan ha svårt att sitta still eller att tänka före handling. Kombinationstypen har symptom från båda kategorierna.
Det finns flera faktorer som kan bidra till utvecklingen av ADHD, inklusive genetik, hjärnans signalsubstanser och miljöfaktorer. Behandlingen av ADHD involverar ofta en kombination av medicinering och terapi. Medicinering kan hjälpa till att förbättra fokus och minska impulsivitet och hyperaktivitet. Terapi kan inkludera beteendeterapi, föräldrautbildning och anpassningar och stöd.
ADHD kan ha en betydande påverkan på livskvaliteten, men det finns också många exempel på människor med ADHD som har lyckats övervinna sina svårigheter och uppnått stora framgångar. En tidig diagnos och behandling av ADHD kan göra det möjligt för personer att hantera sina symtom på ett effektivt sätt och uppnå sina mål.
Vanliga frågor
Psykologiska tester är frågeformulär utformade för att mäta en upplevelse av olika fenomen, exempelvis stress, depression eller ångest.
Nej, tester är ett kompletterande verktyg i en diagnosticeringsprocess. En diagnos ställs alltid genom en samlad bedömning av en persons mående, och aldrig baserat bara på ett test. Se ditt testresultat som en indikation, att du eventuellt uppvisar tecken på att lida av det som testet försöker mäta.
Med ditt testresultat levereras en automatisk tolkning baserat på dina svar av din upplevda situation. Kom ihåg att detta är en generell tolkning och inte nödvändigtvis behöver vara rätt för just dig.
Alla tester på psykologitest.nu är framtagna i vetenskapliga sammanhang av olika forskargrupper och kliniker. Du kan läsa mer under respektive test. Gemensamt för alla tester du kan göra på psykologitest.nu är att de bygger på forskning och är välanvända av kliniker inom området psykisk ohälsa. Det finns många hemsnickrade tester ute på nätet, men som med alla tester som saknar vetenskaplig förankring är risken stor att resultaten blir missvisande.
Psykologiska test är utformade för att ge en indikation, inte för att ställa en diagnos eller leverera en sanning. Det är helt enkelt inte metodologiskt möjligt att utforma test som bara baserat på självskattningssvar kan ställa en diagnos. Var därför försiktig både med egna tolkningar och de generella tolkningar som görs automatiskt av ditt resultat. Det är inte säkert att testet är helt rättvisande för just dig! Se det för vad det är, en indikation och en sammanställning som förhoppningsvis bidrar till ökad förståelse för dina symtom och ditt mående.
Om du känner att du mår dåligt och vill söka hjälp finns det flera vägar att gå, för att exempelvis få psykoterapi. Du kan gå både via din vårdcentral och via privata aktörer som erbjuder psykoterapi. Du kan läsa mer om hur det vanligtvis går till att söka psykoterapi i vår guide. Du kan också söka upp en privat behandlare direkt via teraply.se
